Veckan efter Florida hände det inte mycket annat än softball och skola. Softball efter skolan mellan 4-6/6.30 varje dag, samt fullt upp med läxor (inte för att jag gör dem) efter lovet. Vi läste olika böcker under lovet som vi sen skulle skriva en uppsats på efter lovet, och jag var smart nog att välja en bok som jag redan hade läst så jag inte var tvungen att läsa under lovet, så jag kunde göra annat skoj istället!

Jag älskar verkligen softball! Det är en sport man måste vara snabbtänkt och smart i hastiga situationer, och det är ganska riskfyllt om man satsar. På måndagen hade vi vår första utomhusträning, och under tisdagen (4/12/16) hade vi första tränings match, så vi hade inte mycket förberedelser inför matchen. Eftersom det var en träningsmatch som inte räknas i serien, var jag lite naiv med att hoppas på att spela, med det fick jag inte. Jag var ganska irriterad, även fast jag visste varför och allt, men jag ville spela så gärna och vi förlorade så mycket att det hade inte skadat direkt att sätt in mig. Vår nästa träningsmatch var på torsdagen, och jag var inte lika irriterad som första matchen, för att jag inte hade mina förhoppningar uppe bland molnen 😉 Coach pratade också med mig om det, att han inte vill sätta in mig än eftersom jag inte visste reglerna 100%, vilket jag förstår. Det var ingen stor grej, eftersom jag har spelat i två veckor, medan alla andra har spelat sedan 8-års åldern.

I FFA har vi åkt upp till vårt växthus hela veckan för att plantera och vattna blommor som vi sen senare kommer sälja och tjäna in pengar till organisationen. Vi fick alla växter gratis från början från Mr Smiths syster som jobbar med blommor, och för att de var nästan döda och för att de inte hade tid att plantera alla, men med en klass på 25 pers så går det snabbt! Så vi planterade och planterade varje dag, Caleb, Micah och jag bossade över vattenstationen, resterande fyllde jord, planterade, namngav eller organiserade i rader när allt var gjort. Det var den bästa timmen på dagen, för att vi fick gå ut och göra något som jag börjar bli mer intresserad av. Vi blev nästan klara när veckan lutade mot sitt slut, så Fowlers mormor kom upp och hjälpte till två hela dagar, så vi faktiskt blev klara när veckan var slut.

(4/16/16) På Lördagen bakade jag corn breads muffins (jag älskar det!) till lunch för mig, Aubri, Kayla och Gabe. Precis när jag började messade Logan L och frågade om jag vill hänga med till parken med Peyton, så jag gjorde mina muffins, åt och promenerade bort med en muffins i handen om någon ville ha. Det var supervarmt ute, med solen skinandes utan ett moln så långt ögat kunde nå. Parken är precis bredvid Sydneys hus, så jag parkerade min muffins i hennes vidöppna baklucka för att hon höll på att städa den, men var inomhus för tillfället. Sen gick vi vidare till parken. Det var kul, vi sprang runt där och spelade lite fotboll, gungade och blåste gigantiska såpbubblor. Efter ett tag såg Sydney mitt mess angående min present till henne, så hon kom ut och över till oss innan Lydia kom vid 2 så vi kunde åka och shoppa prom klänning!

Så det var Sydney, Lydia, Lydias mamma och moster samt jag själv på promdress jakt! Affären i Fremont som säljer prom klänningar är superdyr, mellan 100-400 dollar. Jag har inte riktigt dem pengarna för att spendera på en klänning, så vi åkte till en secondhand butik som tar in kvalitets klänningar för prom i Twin Lake, 25 minuter från Fremont. Lydia hittade sin först i vår butik i Fremont för typ 130 dollar, men det var inget för mig där. Vi drog då vidare till butiken i Twin Lake, och eftersom jag var den enda som behövde en klänning nu, så hade jag fyra medhjälpare som endast fokuserade på mig Det var riktigt kul! Alla letade klänningar som jag skulle kunna gilla, skickade in mig i ett provrum med Sydney och Lydia, medan Ms Boerman x2 väntade för vår visning. Haha, det var kul. Vi testade alla möjliga klänningar, men hittade två stycken som jag verkligen älskade, och valde tillslut efter mycket velande för den som jag kände mig vackrast i. Tydligen enligt Ms Boerman sken jag som en sol varje gång jag kom ut i den klänningen också, så hon röstade också på den. Det var superbra priser där, så det gjorde min plånbok gott också haha. Vi var borta i typ 5 timmar, kom hem vid 6-tiden, jag lastade in mitt inköp, och gick ut till Brad i vår trädgård. Vi höll på att fixa till lekplatsen så den skulle bli mer säker och mycket vackrare. Vi hade satt ihop en plats som har varit en avlastningsplats för sånt som inte användes, till en brasplats. Större grus omringar en liten spis i mitten, så vi kan ha bonfires när det blir lite varmare, mys! Satte även upp plank/staket så att dagbarnen inte kan springa in till grannen. Jaime jobbade, Gabe hade gått till gamla high school för att spela basket, Rylee var ute och gjorde nåt, Kayla och Aubri var ute med mig och Brad. Brad var frustrerad över att Gabe hade lämnat utan att hjälpa honom, och var borta mer än vad han sa att han skulle vara, men Brad och jag gjorde klart det tillsammans. Det blev riktigt bra! Det behövdes bara målas, så det fick bli under ett senare tillfälle. När vi var färdiga, började solen gå ner och klockan slå 8. Som tack för hjälpen åkte vi för att köpa glass nere vid sjön, men det var stängt så vi åkte upp till Koffee Kuppe. De har verkligen supergod glass, knappast något att klaga över. När vi kom hem, gick jag och satte på mig mer kläder och Jaymes kom och hämtade upp mig för kyrkan. När jag kom dit, var det fullt drag för att städa upp kyrkan innan vi gick ut för en bonfire. Efter 20 minuters städning och pizza-making, var vi påväg ut. Det var helt stjärnklart, supervarmt vid 10 och med nice människor. Det var Logan x2, Jaymes, Sydney, Dylan, Brandyn, Peyton, Randy, Tyler, Martie och jag där. Vi grillade S’mors och spelade gagaball, en lek liknande rutan (tror jag att det kallas). Det var myspys! När klockan närmade sig 11, började vi röra oss in igen, och Randy skjutsade hem mig så jag kom hem innan 12. Det var en riktigt bra dag B)

Nej det snöade inte!

(4/17/16) På Söndagen åkte Rylee, Gabe och jag till affären för att storhandla så Jaime inte behövde göra det, och det var så vackert väder! Det tog oss typ två timmar att handla, ”hämta” upp vatten och lasta ur allt. När det var färdigt gjorde jag lunch, pesto pasta med gröna bönor. Så gott! Kändes som hemma Pesto är inget vanligt här i USA, så var första gången för typ alla utom Jaime. Det var inte särskilt billigt heller, men man behöver ju inte ha det varje dag. Jaime älskade det, och alla tyckte att det var gott, men inte älskvärt. Rylee åkte snabbt iväg till ett växthus 15 minuter från vårt hus för att hon fick möjligheten till ett jobb. När hon kom hem drog vi nästan på en gång för att åka till Muskegon och leta promdress till Rylee. Vi hittade ingenting som Rylee gillade, och det var inte ett särskilt stort utbud heller. Så efter två timmars letande gav vi upp, stannade vid Starbucks för nåt att drick, och åkte sen hem igen. Rylee började få panik att hitta klänning, eftersom det endast var två veckor kvar och vi skulle vara upptagna helgen efter samt ha softball efter skolan varje dag. I vecka sen gick Rylee och Jaime till butiken i Fremont och hittade en fantastisk klänning som inte heller kostade en förmögenhet, så det var en lättnad!

(4/19/16) På Tisdagen hade vi en match på riktigt. Vi börjar alltid med att tänja armar och ben, sen uppvärmning för musklerna innan vi börjar kasta steg för steg. När vi har gjort det, är det dags ”to take infield”, vilket betyder att man får fem minuter att ”spela” på planen som ett fullt lag, och sen det andra laget innan vi börjar. Det är två domare i softball, en bakom catchern och en ute på plan så han kan se löpare mellan baserna. Innan vi börjar, möts domarna, en coach från varje lag och ibland seniors, för att komma överens över vissa regler. En regel som är valfri, är om det ska vara regelrätt att kunna byta ut pitchers och catchers mot andra spelare så det kan vila eftersom de redan gör så pass mycket. Sen ställer vi upp oss i nummerordning (vårt lags vilja) innan vi spelar Amerikanska nationalsången. När det är gjort, samlas laget igen i en ring, och Coach har en bön (kristen) innan vi drar vår ”Pack!” och sen ställer upp oss vid våra positioner. Efter en match, finns det alltid mat för båda lagen, och sen efter det spelar vi en match till, så för varje team, spelar vi två matcher. Varje match är kring två timmar lång, men det beror såklart på hur lång tid vi tar på oss. Så det blir långa eftermiddagar när vi har softball… Efter varje match också, så drar vi ett ”Out play-out play, out work-out work, out think-out think, out hustle-out hustle, team on three-team on three, one, two, three TEAM!

Den här matchen fick jag springa för vår Catcher, Kolk, från andra basen till home. Det var det jag gjorde, men jag gav fortfarande laget ett poäng 😉 Jag var hejarklack och support resten av matchen, och där gör jag ett bra jobb kan jag säga. Vi förlorade med väldigt mycket, och Coach var väldigt arg efter för att försöka få oss att inse vad vi gjorde fel osv, men det visste vi alla redan. Vi fick helt enkelt ladda om för nästa game!

(4/21/16) Nästa match var på Torsdagen, och samma sak hände här – vi förlorade med ganska mycket. Vi hade två spelare som skadade sig också, så jag fick spela för typ 10 minuter! Jag var överlycklig, och visade dem vad jag går för. Jag backade upp Teryn på tredje basen och tog en rullande backhand, vilket jag själv var förvånad över att jag tog. Vi ”brände” ingen, men de fick inget poäng heller så det var lugnt. De hade två ”brända”, så vi försökte ta ut en till. Nästa slagman gjorde en höjdare i riktning mot mig, och jag kände verkligen pressen att fånga bollen så vi kunde få ut henne och avsluta inningen. Och gissa vad? Jag fångade den tjiho. Det var en riktig höjdare det 😉 Det var en bra match så jag fick visa vad jag kan göra där ute på planen.

(4/22/16) På fredagen hade vi Packer Pride Day, vilket är en dag då high school och middle school går ut och städar upp Fremont. Så vi alla tog med oss krattor, klädde oss varmt och blev skickade till olika skolbussar som skulle ta oss till olika områden. Vår grupp åkte till golfklubben för att städa upp, verkligen bästa stället. Min grupp var inte den bästa direkt, eftersom jag inte kände någon riktigt bra eller inte gillade människor där, men det var ändå kul. Mr Hansen var med oss, och han okej, men ingen favorit lärare direkt. Vad vi gjorde var att plocka upp kvistar så de kunde klippa gräsmattan lättare och krattade löv för att göra så det ser bättre ut. Vi fick även köra golfbilar från plats till plats, och hade världens roligaste ledare från golfklubben. Han var en äldre man som inte såg ut att ha mycket och saknade några tänder, men han var så sjukt rolig. Han var väldigt ärlig, och bara allmänt rolig. Vi ville ha donuts, så några av oss skulle åka till Wesco och köpa till allihopa, men vår ledare ringde hans boss och berättade hur duktiga vi hade varit och hur hungriga vi var och att vi ville ha donuts, så han fixade så att de betalade för oss 😀 Schysst! Andra grupper hade uppgifter som att kratta löv i från andra tomter och gångbanor, eller Branstrom Park osv. En dag för att se till att samhället ser fint och snyggt ut, det tycker jag är en bra ide, men skulle vara svårt i större samhällen som Stockholm. Vi hade iallafall helt klart det bästa stället med mat, donuts och golfbilar. Efter tre-fyra timmar återvände vi till skolan för en stor lunch istället för två separata som vanliga dagar. Efteråt gick vi till de aktiviteter som vi hade valt veckan innan. Du kunde välja saker som yoga, nap time, film, basket turnering eller bowling. Jag valde bowling, så efter lunch gick Sydney, Jaymes, Mitch och jag till bowling banan som ligger typ en 10 minuters promenad från skolan. Vi hade bokat hela anläggningen, och fyllde upp det ganska bra. Måste ha varit runt 100-200 personer där, och helt plötsligt dök vår roliga ledare från tidigare vid golfbanan upp där! Tydligen så jobbade han där också, så vi hade ännu en konversation. Vi behövde knappt betala något för varje runda, och det var så kul! Eftersom jag hade en match efter skolan och jag visste inte hur mycket tid jag skulle ha efter att vi kom tillbaka till skolan och matchen. När vi var färdiga återvände vi till skolan, och jag försökte hitta någon som kunde skjutsa mig till planen, och hittade Cam Nicholas som vanligt. Han är min dagliga skjuts till planen nu för tiden om jag inte hittar någon softball spelare innan de lämnar. Jag är vår dj för den kort biten till planen, men vi diggar till musiken lika mycket varje gång. Vi borde skapa en A Capella så får ni höra 😛

Iallafall, vi hade match idag med. Vi förlorade igen… Vi har inte haft mycket träning utomhus och tillsammans som ett lag länge, medan andra lag startade utomhusträning och hade flera matcher innan vi började, så det hade övertaget, men det är fortfarande ingen ursäkt. Vi behöver bli bättre på att prata och hålla ihop som ett lag, lita på varandra. Jag kommer inte spela på ett tag, så jag ser saker på sidan av som jag inte skulle tänka på om jag spelade. Coach var ganska arg efter denna match också…

(4/23/16) På Söndagen hade vi en turnering i Tri-County, en tidig morgon där vi samåkte i bilar dit. Jag åkte med Eryn och hennes mamma som är riktigt trevlig, pratglad är hon iallafall. Vi åkte dit och hade minimum två matcher, och tre om vi vann, som vi såklart inte gjorde. Första matchen var ganska värdelös, men under andra började vi komma igång. Vad vi gjorde den här gången som vi inte hade gjort tidigare under match, var att vi spelade softball. Det var fokus och vi gjorde vad vi skulle göra, och hade till och med mer tur med att träffa bollen med slagträet. Vi vann vår andra match, inte med mycket, men fortfarande en vinst. Vi gick tyvärr inte vidare though, men hade en kul match att spela. När vi skulle återvända hem, ville Eryn, hennes mamma och ”pojkvän” åka till Grand Rapids så vi kunde gå till en speciell butik som kunde fixa till Eryns nya handske, så vi tog en tur dit. I affären bankade de skiten ut handsken så den skulle kännas mer använd och inte så styv, så det skulle vara lättare att hantera den och fånga softbollar. Vi stannade även vid en kinesisk/koreansk restaurang som lagade maten framför näsan på en, eftersom jag aldrig hade varit till en tidigare. Det var minst sagt intressant! Det var knivar slängandes i vädret med snurr och skruv och allt möjligt. Hade små samtal med kocken också och pratade softball eftersom vi fortfarande var i våra uniformer. Det var oss och två andra sällskap vid samma bord. Snacka om att jag hoppade när kocken tände eld på det hela och när han började kasta mat som man skulle fånga i munnen. Han utmanade mig, så först fångade jag tre ganska nära. Sen backade han så långt han kunde från mig och slängde bakom ryggen så det träffade mig mitt i pannan haha, alla skrattade 😛 Nästa försök med samma sak slängde jag mig typ och fångade det i munnen, nice teamwork! Maten där var hur god som helst! Kommer tyvärr inte ihåg vad restaurangen hette, men det kan jag säkert ta reda på. Eryns familj bjöd mig på allting, superschysst! En fantastisk middag var det utan tvekan, och efteråt hade vi en tröttsam bilresa hem.

Det var så mycket softball den här veckan, att det nästan var som en intensivkurs, hade 8 matcher under en vecka, phew! Inte för att jag spelade i varje match, men jag försökte lära mig alla regler som är till osv. Det var fortfarande intensivt för hjärnan min

(4/24/16) Söndagen var även den hektisk. Rylee och jag lämnade vid 9-tiden för att hämta upp Bri och Keena, för att köra till Muskegon och möta upp mamma Beattie. Mamma Beattie för er som inte vet, är en av Rylees bästa vänners mamma. Cameron var en av Rylees närmsta vänner och som gick bort för nästan ett år sen, men även Cams mamma är nära vän till Rylee, så de hänger ibland och har kul och remember Cam. Mamma Beattie är verkligen en fantastisk människa, och gör att man förstår hur fin Cam var. Iallafall, vi mötte henne i Muskegon kommandes från Chicago för jobb. Så vi trängde in oss i hennes bil, väntade på fler vänner till Mamma Beattie, och drog iväg för att kolla på en universitets softball match i Ann Arbor typ 3 timmar från Fremont och nån timme från Detroit. Hon betalade också för allting, så snäll som hon är! Så vi hade en biltur till Ann Arbor, och körde igenom stan för att hitta parkering. Ann Arbor såg jättesött ut! Supergulliga hus, större stad än Fremont, men fortfarande inte stort. Det var småbutiker, grönska och gulliga hus. Tillslut hittade vi parkering och promenerade över till stadium. Hade verkligen en fantastisk tid med alla, bra sällskap! Matchen var mellan University of Michigan och Maryland. De var superduktiga, och det var kul att se hur professionell softball ser ut, speciellt när jag vet hur det går till med alla regler. U of M vann! När vi var påväg hem sov vi fyra tonårstjejer större delen av bilresan hem, alla var trötta efter att ha suttit i solen för typ tre timmar sträck.

När vi kom hem ösregnade det och åskande, så jag satt uppe för att bara lyssna på det innan jag gick till sängs.

(4/27/16) På onsdagen fick vi våra cap and gowns! Nu är vi redo för graduation, kan inte fatta att det snart knackar på dörren. Kommer springa och öppna den, men ta dit för att stänga… Vill att det ska dröja så länge som möjligt! Vi fick massa information angående vad vi kan ha på oss, vad vi inte kan ha på oss, och alla regler basically. Ingen utbytesstudent gick, för att vi inte kom ihåg/fått nog med information om att mötet, så vi fick all information efteråt med andra som hade missat det haha. Upsi! Det var minst 10 pers som missade att det var, så vi var inte ensamma. Våra gowns är gigantiska! Kan nästan simma i den, men om jag skulle simma med den skulle jag istället sjunka. Den är verkligen gigantisk 😛

(4/28/16) På torsdagen hämtade Sydney mig efter min träning, med taket nerfällt så vi kunde gå till Walmart för sista-minuten-smink-shopping för Prom. När vi var där, kom även Rylee med Lauren och Colemann. Hängde där typ en timme för att hitta vad alla behövde innan vi återvände hem.

(4/29/16) Fredagen var Jaimes födelsedag, så vi gav henne våra presenter på morgonen eftersom hon skulle jobba på kvällen när vi kom hem efter träningen. Vi firade inte det jättestort eftersom Jaime jobbade, och hon tycker inte att det är en stor deal med födelsedagar. Det var en mysig morgon though med sång och kärlek.

Ni kanske/kanske inte har hört talats om hur skolor i amerika ibland har live-olyckor så de får se hur det går till när en olycka inträffar osv. Det här året var första året de testade att göra detta, så det var coolt och väldigt tänkvärt. Även skolor från Newaygo kom för att åskåda detta. Det började med att två polismän förklarade vad det var och öven bakgrundsinformation om hur många olyckor som inträffar varje år i Michigan osv. Efter det började hela ”showen”. Det var två kvaddade bilar riktade mot vara som om det vore en frontalkrock, och skrikandes människor i bilen, en liggandes utanför helt tyst. Någon kom upp för att kolla på olyckan, ringde 911 och sen kom det polisbilar, ambulanser, brandbil, bärgningsbil och begravningsbil. Allt hände på samma gång, förhör av chauffören som var alkoholpåverkad, tog ut de panikslagna tjejerna ur bilen en efter en, förklarade den äldre chauffören (som inte var påverkad och hade otur) död, förklarade en av tjejerna död, familj kom in till plats gråtandes osv. Situationen var att de var påväg från prom alkoholpåverkade och krockade med en oskyldig man och dödade en av hans vänner i det hela. Detta var dagen före prom, så vi skulle vara extra informerade så vi inte gjorde något dumt. Helikopter skulle också ha kommit, men de blev inringda för en verklig situation, så de kunde inte komma. Jag tycker att det är en grymt bra ide att göra det de gjorde, för det får en att inse på riktigt hur allvarligt det faktiskt är, och att det inte är ett skämt och något som alla bara pratar om för att. Efter när hela situationen var tagen hand om, var den en kille från Grand Valley State University som kom och pratade inför alla. Han öppnade upp sig och berättade sin historia, för det här var precis vad som hände för honom. Han var berusad och körde efter prom, och han var den enda som kom därifrån levande. Han satt i fängelset i fem år, och hade fått en chans från GVSU att få sitt liv tillbaka. Det var väldigt gripande. So don’t drink and drive kids!

Under eftermiddagen hade vi vår årliga talentshow, och tyvärr kunde vi inte stanna för att se mer än fyra stycken, för att vi hade softballs match och behövde gå tidigare. Anna från vårt lag var med i tävlingen, så hon fick starta det hela så hon skulle ha tid. Sen var det en grupp som dansade, fler som sjöng och Zachary, Sydneys autistiska brorsa deltog med ”What does the fox say”, så det var dans, sång och show! Synd att jag missade honom, men jag fick se en video efteråt så jag fick uppleva det iallafall. Zachary vann hela tävlingen också! Juryn bestod av en från varje årsklass + en från lärarlaget. Fremont är verkligen en bra skola, och accepterar andra med hinder. Det var kul, en härlig dag innan PROM!